Inlägg nr. 2 - Bara på låtsas
Andra dagen i Beijing - "känns lite som hemma, fast med tecken".
Flygresan (med Turkish Airlines) gick bra. Med många roliga turkiska ord att spana på (vi gillade speciellt ordet Turkcell, vilket var det första som mötte oss när vi anlände i Istanbul), samt mängder av filmer att välja på gick resan smärtfritt.
Första bekantskapen med för oss okänd kultur var en toalett i form av ett hål i golvet och en "släng ej papper i toaletten"-skylt. Beijings flygplats var imponerande och efter en passkontroll blev vi slussade till bagagehämtningen med ett tåg(!).
Vi kom fram till hotellet vid ungefär fem på eftermiddagen. Vi tog några timmar att fräsha upp oss och tvätta av oss resdammet och tog sedan en promenad för att spana in omgivningen. Vårt hotell ligger i något som kallas hutonger (vilket egentligen bara är ett annat ord för 'gränder'), som är smala och lite slummiga. Vi såg där några väldigt enkla bostäder som såg lite ut som en kiosk, men istället för mängder med godis kunde man bakom glasrutan se ett bord och några stolar.
Vi bor rätt nära Beijings östra tågstation och efter att ha sett den imponerande fasaden försökte vi ta oss in, men tyvärr hade de en säkerhetskontroll som vi inte kände för att ta oss igenom, eftersom vi var trötta och inte visste om vi skulle behöva visa biljetter eller liknande. Efter att ha ätit middag på hotellet (för 16 kr) undersökte jag internet (som är gratis på hotellet, YAY!) och upptäckte att skype, gmail, hotmail och många andra sidor som jag trodde skulle vara blockerade faktiskt fungerade. Facebook, twitter och youtube var tyvärr rätt döda, men det ska jag nog kunna råda bot på.
Det var lite svårt att somna på grund av alla fyrverkerier som smällde hela natten. Jag skämtar inte när jag säger att det låter som pistolskott - några säkerhetsregletioner finns det minsann inte. När vi tidigare på dagen gick igenom hutongerna ekade ljudet mellan gränderna och gissa om vi hoppade till när någon plötsligt smällde av en smällare inomhus. Plåtväggarna vibrerade och när rök kom ut genom springorna gick vi snabbt tillbaka till hotellet.
Idag har vi besökt himmelska fridens torg, den förbjudna staden och Wangfujing - den populäraste shoppinggatan.
Den förbjudna staden var ett måste att se, men i ärlighetens namn så tyckte jag inte att det var någon större skillnad från att se den på bild. Om man betalar för att gå in i slottet så kommer man nog få se många häftiga saker, men kön var enorm (idag börjar nämligen en av Kinas största festivaler så det var massvis av folk på turistställena, men ganska lugnt överallt annars) så vi betalade istället tre kronor och gick in i en enorm park som låg i anslutning till slottet. Massvis med fina byggnader och fint utsirade lusthus. Bilder kommer nedanför. (och slottet ska vi till någon annan gång)
Efter det gick vi över till himmelska fridens torg (som man var tvungen att passera en säkerhetskontroll för att komma in på). Där blev vi överrumplade av kineser som ville ta bilder med oss ljushyade västerlänningar och efter att rätt snabbt ha sett nog av pampiga (men lite tråkiga) partibyggnader gick vi vidare till Beijings shoppinggata nr. 1. Där åt vi och letade efter lexikon. Vi hittade vårt skollexikon som jag i Uppsala betalade 650 spänn för. Här kostade det 134. Bittert. Vi hann även gå vilse i en shoppinggalleria, stöta på en Pippa Långstrump-affish, samt ett besök på Starbucks.
Vi hittade en fantastisk gata med matstånd där de sålde saker på spett. Massor av saker. Tofu och majs var väl de vanligaste, men det fanns även hela grillade fåglar, slemmiga bläckfiskar, ormar och skorpioner. Jag har en video av hur raddan med stånd ser ut, som jag hoppas kunna få upp på här på bloggen så småningom.
Allt som allt känns allting väldigt bra men jag har faktiskt inte riktigt fått en känsla av att vi är i Kina än - det är som att det är bara på låtsas. På det hela taget känns Beijing väldigt mycket som Sverige, fast med lite fler kineser än man är van vid. Mitt intryck har säkert mycket att göra med att jag kan en del om Kinas kultur sedan tidigare men detta till trots är allting ändå väldigt spännande.
Imorgon har vi tänkt oss ett besök till sommarpalatset och silkesmarknaden. För att göra det måste vi införskaffa ett tunnelbanekort och det lär bli lite av ett äventyr. Men för att höra om det äventyret får ni tune in next time!
Stor kram till alla där hemma och hoppas ni har lika fint väder som vi!
Turkcell! Turkiskt telefoni. (Med poserande svenskar i förgrunden)
Beijings spejsade östra tågstation.
En skyline som jag tyckte om.
Nyårspyntning. Lägg märke till haren på trappan. (Det blir harens år nu)
Jag och mina reskompisar (några av dem iaf).
Tagen utanför hutongerna. Vände man sig 180 grader kunde man ta den här bilden:
En fin park vi gick igenom.
Partibyggnader är lätta att känna igen: de håller inte igen med flaggorna.
Ordförande Mao och jag.
Ingången till palatset (förbjudna staden).
Lite bilder från palatsparken (som vi betalade hela tre kronor för att se):
Pippi Långstrump - pjäsen
Från marknadsstånden:
Flygresan (med Turkish Airlines) gick bra. Med många roliga turkiska ord att spana på (vi gillade speciellt ordet Turkcell, vilket var det första som mötte oss när vi anlände i Istanbul), samt mängder av filmer att välja på gick resan smärtfritt.
Första bekantskapen med för oss okänd kultur var en toalett i form av ett hål i golvet och en "släng ej papper i toaletten"-skylt. Beijings flygplats var imponerande och efter en passkontroll blev vi slussade till bagagehämtningen med ett tåg(!).
Vi kom fram till hotellet vid ungefär fem på eftermiddagen. Vi tog några timmar att fräsha upp oss och tvätta av oss resdammet och tog sedan en promenad för att spana in omgivningen. Vårt hotell ligger i något som kallas hutonger (vilket egentligen bara är ett annat ord för 'gränder'), som är smala och lite slummiga. Vi såg där några väldigt enkla bostäder som såg lite ut som en kiosk, men istället för mängder med godis kunde man bakom glasrutan se ett bord och några stolar.
Vi bor rätt nära Beijings östra tågstation och efter att ha sett den imponerande fasaden försökte vi ta oss in, men tyvärr hade de en säkerhetskontroll som vi inte kände för att ta oss igenom, eftersom vi var trötta och inte visste om vi skulle behöva visa biljetter eller liknande. Efter att ha ätit middag på hotellet (för 16 kr) undersökte jag internet (som är gratis på hotellet, YAY!) och upptäckte att skype, gmail, hotmail och många andra sidor som jag trodde skulle vara blockerade faktiskt fungerade. Facebook, twitter och youtube var tyvärr rätt döda, men det ska jag nog kunna råda bot på.
Det var lite svårt att somna på grund av alla fyrverkerier som smällde hela natten. Jag skämtar inte när jag säger att det låter som pistolskott - några säkerhetsregletioner finns det minsann inte. När vi tidigare på dagen gick igenom hutongerna ekade ljudet mellan gränderna och gissa om vi hoppade till när någon plötsligt smällde av en smällare inomhus. Plåtväggarna vibrerade och när rök kom ut genom springorna gick vi snabbt tillbaka till hotellet.
Idag har vi besökt himmelska fridens torg, den förbjudna staden och Wangfujing - den populäraste shoppinggatan.
Den förbjudna staden var ett måste att se, men i ärlighetens namn så tyckte jag inte att det var någon större skillnad från att se den på bild. Om man betalar för att gå in i slottet så kommer man nog få se många häftiga saker, men kön var enorm (idag börjar nämligen en av Kinas största festivaler så det var massvis av folk på turistställena, men ganska lugnt överallt annars) så vi betalade istället tre kronor och gick in i en enorm park som låg i anslutning till slottet. Massvis med fina byggnader och fint utsirade lusthus. Bilder kommer nedanför. (och slottet ska vi till någon annan gång)
Efter det gick vi över till himmelska fridens torg (som man var tvungen att passera en säkerhetskontroll för att komma in på). Där blev vi överrumplade av kineser som ville ta bilder med oss ljushyade västerlänningar och efter att rätt snabbt ha sett nog av pampiga (men lite tråkiga) partibyggnader gick vi vidare till Beijings shoppinggata nr. 1. Där åt vi och letade efter lexikon. Vi hittade vårt skollexikon som jag i Uppsala betalade 650 spänn för. Här kostade det 134. Bittert. Vi hann även gå vilse i en shoppinggalleria, stöta på en Pippa Långstrump-affish, samt ett besök på Starbucks.
Vi hittade en fantastisk gata med matstånd där de sålde saker på spett. Massor av saker. Tofu och majs var väl de vanligaste, men det fanns även hela grillade fåglar, slemmiga bläckfiskar, ormar och skorpioner. Jag har en video av hur raddan med stånd ser ut, som jag hoppas kunna få upp på här på bloggen så småningom.
Allt som allt känns allting väldigt bra men jag har faktiskt inte riktigt fått en känsla av att vi är i Kina än - det är som att det är bara på låtsas. På det hela taget känns Beijing väldigt mycket som Sverige, fast med lite fler kineser än man är van vid. Mitt intryck har säkert mycket att göra med att jag kan en del om Kinas kultur sedan tidigare men detta till trots är allting ändå väldigt spännande.
Imorgon har vi tänkt oss ett besök till sommarpalatset och silkesmarknaden. För att göra det måste vi införskaffa ett tunnelbanekort och det lär bli lite av ett äventyr. Men för att höra om det äventyret får ni tune in next time!
Stor kram till alla där hemma och hoppas ni har lika fint väder som vi!
Turkcell! Turkiskt telefoni. (Med poserande svenskar i förgrunden)
Beijings spejsade östra tågstation.
En skyline som jag tyckte om.
Nyårspyntning. Lägg märke till haren på trappan. (Det blir harens år nu)
Jag och mina reskompisar (några av dem iaf).
Tagen utanför hutongerna. Vände man sig 180 grader kunde man ta den här bilden:
En fin park vi gick igenom.
Partibyggnader är lätta att känna igen: de håller inte igen med flaggorna.
Ordförande Mao och jag.
Ingången till palatset (förbjudna staden).
Lite bilder från palatsparken (som vi betalade hela tre kronor för att se):
Pippi Långstrump - pjäsen
Från marknadsstånden:
Kommentarer
Postat av: Lotta Fi
Men var sjutton är alla kineser...?!!!
Postat av: Ammo
Gu vad fint det ser ut. :))))
Trackback
