Inlägg nr. 7 - Shopping och resor
Nu sitter jag på mitt hotellrum och har precis gjort mig iordning för att lägga mig och sova. Det ska bli skönt. Jag har inte tagit så mycket bilder de senaste dagarna, och jag har heller inte lika mycket att skriva om. Det av en anledning. Nu har vi sett klart på tempel och byggnader och sevärdheter i Beijing och ägnar dagarna åt att utforska stan och shoppa. Mycket intressant, det också, men det är svårt att dela med sig av det genom text. I alla fall såhär, i korta inlägg. Jag hade förstås kunnat skriva om den fantastiska hutongen som vi gick igenom idag. Lösa hundar som sprang fram och tillbaka, en adorable katt som låg på en tunna och spann. Kinesiska män som stod i ett gathörn och spelade kinesiskt schack. Jag kan säga allt det här, och mer därtill, men jag betvivlar att känslan faktiskt kommer sippra igenom. Går jag dit igen ska jag ta bilder.
I alla fall. Tåg i Kina. Jag visste inte innan jag kom hit att det var ett problem. Nu vet jag bättre. Vi har planerat en resa ett tag och för tre dagar sedan gick vi ner till tågstationen och köpte biljetter. Tre enkelbiljetter till Suzhou. Varför bara enkelbiljetter då? Jo, för när vi frågade om tåg tillbaka från Shanghai fick vi svaret att biljetterna för det datum vi ville resa hem på ännu inte släppts. Så vi gick istället hem och bokade hotellrum i Suzhou och Shanghai. När vi kom tillbaka följande dag för att köpa hemresebiljetterna fick vi svaret att det var slutsålt. Varenda liten biljett, slutsåld. Tydligen är det såhär. Regeringen(?) bestämmer när biljetterna ska släppas, och det kan ske lite när som helst. Och när de släpps blir de slutsålda på bara några timmar. För att köpa tågbiljetter i Kina måste man alltså ha väldigt mycket tur. Hur gjorde vi då? Vi började frenetiskt leta efter flyg, med hjälp av vår kinesiska kompis (som verkligen är en räddare i nöden, gällande så mycket!). Efter flera fruktlösa försök (alla av olika anledningar) bestämde vi oss för att försöka igen påföljande dag och gick och la oss med en klump i magen. Förmiddagen därpå begav vi oss ner till tågstationen, inte speciellt hoppfulla, men vad kunde vi förlora? Och vi fick biljetter! Helt fantastiskt! Så nu är resan bokad och klar. Onsdag åker vi till Suzhou, lördag morgon till Shanghai och måndag morgon tillbaka till Beijing. Under den här tiden kommer jag lämna min dator i Beijing, så förvänta er inga blogginlägg.
I alla fall, nu till vad jag tänkte skriva om. Shopping. Eller ja, saker jag köpt. Enjoy!
En iPhone. Nej förlåt, en sciphone. För 250 pix fick jag hem en kinesisk iphone-kopia. Om den funkar? Ptja, jag kan ringa på den i alla fall. Den duger gott för mig!
Ett par örhängen införskaffades i en tibetansk affär. Jag är mycket nöjd. Även om de är så pass stora att jag får spara dem till något speciellt tillfälle.
Mulberry-väska. Kopia förstås. Den är väldigt snygg så jag är glad, men kvalitén är inte den bästa förstås. Vi får se hur länge den håller...
Überunderbar tröja som jag gillade från första gången jag såg den.
Yep, det var nog det. Eller, jag har köpt mer saker, men inget värt att berätta.
Hoppas alla ni där hemma mår bra och har det skoj. Kram!
I alla fall. Tåg i Kina. Jag visste inte innan jag kom hit att det var ett problem. Nu vet jag bättre. Vi har planerat en resa ett tag och för tre dagar sedan gick vi ner till tågstationen och köpte biljetter. Tre enkelbiljetter till Suzhou. Varför bara enkelbiljetter då? Jo, för när vi frågade om tåg tillbaka från Shanghai fick vi svaret att biljetterna för det datum vi ville resa hem på ännu inte släppts. Så vi gick istället hem och bokade hotellrum i Suzhou och Shanghai. När vi kom tillbaka följande dag för att köpa hemresebiljetterna fick vi svaret att det var slutsålt. Varenda liten biljett, slutsåld. Tydligen är det såhär. Regeringen(?) bestämmer när biljetterna ska släppas, och det kan ske lite när som helst. Och när de släpps blir de slutsålda på bara några timmar. För att köpa tågbiljetter i Kina måste man alltså ha väldigt mycket tur. Hur gjorde vi då? Vi började frenetiskt leta efter flyg, med hjälp av vår kinesiska kompis (som verkligen är en räddare i nöden, gällande så mycket!). Efter flera fruktlösa försök (alla av olika anledningar) bestämde vi oss för att försöka igen påföljande dag och gick och la oss med en klump i magen. Förmiddagen därpå begav vi oss ner till tågstationen, inte speciellt hoppfulla, men vad kunde vi förlora? Och vi fick biljetter! Helt fantastiskt! Så nu är resan bokad och klar. Onsdag åker vi till Suzhou, lördag morgon till Shanghai och måndag morgon tillbaka till Beijing. Under den här tiden kommer jag lämna min dator i Beijing, så förvänta er inga blogginlägg.
I alla fall, nu till vad jag tänkte skriva om. Shopping. Eller ja, saker jag köpt. Enjoy!
En iPhone. Nej förlåt, en sciphone. För 250 pix fick jag hem en kinesisk iphone-kopia. Om den funkar? Ptja, jag kan ringa på den i alla fall. Den duger gott för mig!
Ett par örhängen införskaffades i en tibetansk affär. Jag är mycket nöjd. Även om de är så pass stora att jag får spara dem till något speciellt tillfälle.
Mulberry-väska. Kopia förstås. Den är väldigt snygg så jag är glad, men kvalitén är inte den bästa förstås. Vi får se hur länge den håller...
Überunderbar tröja som jag gillade från första gången jag såg den.
Yep, det var nog det. Eller, jag har köpt mer saker, men inget värt att berätta.
Hoppas alla ni där hemma mår bra och har det skoj. Kram!
Inlägg nr. 6 - Inga fler tempel!
Nu börjar dagarna flyta ihop på riktigt. Jag tänkte skriva "i måndags var vi och..." men nu inser jag att jag att det nog faktiskt var i tisdags. I vilket fall, för tre dagar sedan besökte vi ett område som heter Sanlitun. Där finns en massa barer och ambassader och det är dessutom ett lite finare shoppingdistrikt. Vi vandrade runt bland de västerländska butikerna i distriktet, åt lite och tittade på maffiga byggnader. Sedan begav vi oss in mot Beijings centrum. Precis bakom himmelska fridens torg hittade vi en stor, stor byggnad som vår kinesiska vän förklarade för oss markerade Beijing stads ena forna tiders hörn. Bakom den finns nu för tiden ännu mer av Beijing stad; en enorm shoppinggata tornade upp sig och alla byggnader var i traditionell kinesisk stil. Där hade vi gärna strosat av och an i ett par timmar, men vi hade ett mål: Pekinganka. Jag provade lite grann men blev inte imponerad och åt resten av pannkakorna (ja, Pekinganka äts tillsammans med pannkakor) med bara grönsaker.
Dagen efter det var det dags för kinesiska muren. Vi fick gå upp tidigt och missade därför frukosten på hotellet. Sötsaker till frukost och middag var väl ingen höjdare men muren däremot var toppen. Superfin utsikt och massvis med träning. Några dagar senare och jag är fortfarande stel i benen. För första gången märkte jag av lite problem med luftvägarna i bilen upp till muren. Jag vet inte om det var för att bilen vi åkte i var fruktansvärt inrökt eller om det var för att vi närmade oss locket av avgaser som ligger över Beijing men halsen kliade och jag ville hosta. När vi väl kom upp på muren försvann den här känslan och vi kom ut ur locket: istället var det plötsligt strålande sol och den kombinationen tillsammans med trappa upp och trappa ner gjorde att nog fler än jag önskade att de lämnat sina vinterjackor hemma.
Igår besökte vi en massa tempel. Först gick vi till Lamatemplet (ett tibetanskt tempel) och viftade rökelsestickor och bad till gudarna. Det var en intressant upplevelse. Efter det: Konfucius-templet. Men som ni märker orkar jag inte direkt skriva om det. Det är för att vi nu är så trötta på allt som heter tempel, kinesisk arkitektur och slott. Hemskt, men så är det. Efter det promenerade vi längs med närliggande genuina kinesiska shoppinggator, dvs. gatorna där kineser som varken är superrika eller superfattiga shoppar.
Idag har varit en shoppingdag. Jag har införskaffat några (i mina ögon) fynd, men det visar jag någon annan dag, för nu ska jag sova!
Dagen efter det var det dags för kinesiska muren. Vi fick gå upp tidigt och missade därför frukosten på hotellet. Sötsaker till frukost och middag var väl ingen höjdare men muren däremot var toppen. Superfin utsikt och massvis med träning. Några dagar senare och jag är fortfarande stel i benen. För första gången märkte jag av lite problem med luftvägarna i bilen upp till muren. Jag vet inte om det var för att bilen vi åkte i var fruktansvärt inrökt eller om det var för att vi närmade oss locket av avgaser som ligger över Beijing men halsen kliade och jag ville hosta. När vi väl kom upp på muren försvann den här känslan och vi kom ut ur locket: istället var det plötsligt strålande sol och den kombinationen tillsammans med trappa upp och trappa ner gjorde att nog fler än jag önskade att de lämnat sina vinterjackor hemma.
Igår besökte vi en massa tempel. Först gick vi till Lamatemplet (ett tibetanskt tempel) och viftade rökelsestickor och bad till gudarna. Det var en intressant upplevelse. Efter det: Konfucius-templet. Men som ni märker orkar jag inte direkt skriva om det. Det är för att vi nu är så trötta på allt som heter tempel, kinesisk arkitektur och slott. Hemskt, men så är det. Efter det promenerade vi längs med närliggande genuina kinesiska shoppinggator, dvs. gatorna där kineser som varken är superrika eller superfattiga shoppar.
Idag har varit en shoppingdag. Jag har införskaffat några (i mina ögon) fynd, men det visar jag någon annan dag, för nu ska jag sova!
Inlägg nr. 5 - Picknickproblem
Imorgon ska vi till muren! Ett definitivt måste när man besöker Kina och än mer så när man av alla ställen håller sig till Beijing-området. Problemet är maten. Den här gången är det inte ens maten som i "jag är vegetarian", utan bara enkelt och simpelt "maten". Vi har blivit varnade att maten man kan köpa på muren är dyr och inte särskilt god så därför har vi bestämt oss för att ta med oss picknick. Men då möts vi av nästa dilemma, nämligen: kineser ÄLSKAR sötsaker. Som jag nämnde i förra inlägget (och lovade att ta bild på, men det har jag ännu inte gjort) möts man av hyllmeter efter hyllmeter av sötsaker när man går in i en butik. Idag gick vi till ett lokalt supermarket i letan efter bröd, vanligt simpelt bröd. Efter att ha gått rad upp och rad ner hittade vi till slut några superdyra franska minibaguetter. Och när jag säger minibaguetter tänker ni på svenska minibaguetter. De här var ungefär en tredjedel av svensk storlek. Så, nej, imorgon blir det muffins till lunch. Hoppas mamma kan ha överseende med det så lovar jag att äta en ordentlig tofusallad till kvällsmat.
Kram på alla där hemma och håll tummarna för att vi ska få bra väder imorgon!
Kram på alla där hemma och håll tummarna för att vi ska få bra väder imorgon!
Inlägg nr. 4 - Prutning och lite till...
Hej, hej igen! Nu går dagarna fort. Det har bara gått fem dagar, men redan har jag tappat räkningen på allt vi hunnit med och dagarna börjar allt mer flyta ihop. Jag kan inte ljuga och säga att jag inte ser fram emot att få en rullande vardag när skolan drar igång, men fram tills dess tänker jag njuta av friheten och allt som finns att göra i Beijing med omnejd.
En rättelse från förra inlägget - tunnelbanan kostar inte 4kr/tur utan 2. Dessutom var det inga problem att skaffa kortet; problemen visade sig komma när vi skulle fylla på det. Som tur är kommer en vän till oss från Uppsala, en kinesisk utbytesstudent, på besök till Beijing imorgon och hon kan förhoppningsvis visa oss hur vi ska göra. Då ska vi även införskaffa ett elektroniskt lexikon, en kinesisk mobiltelefon och ett kinesiskt simkort.
Härom dagen var vår första riktigt kalla, ruggiga kinesiska vinterdag. En sådan där dag där en tjocktröja och en vinterjacka inte räcker och man önskar att man hade en två meter längre halsduk. En sådan där dag där solen inte alls tittar fram genom smoggen, och det enda man vill ha är en stor kopp varmt te. Den dagen besökte vi den olympiska stadion. Den där som jag, likgiltig inför allt som kan kallas sport, inte var speciellt intresserad, och således inte heller imponerad, av. 50 kronor kostade det att komma in i den, och det mest imponerande på insidan var hur brant det var. Ja, ja, 50 kronor är väl vad ett gymbesök kan kosta, och ett gymbesök är vad jag skulle vilja kalla klättringen till arenans högsta punkt. När vi var på väg ut från arenan insåg vi hur mycket häftigare den hade varit att se i mörker, så det blir nog ett återbesök till olympiska parken, men nästa gång behåller jag mina 50 kronor för mig själv och nöjer mig med exteriören.
Efter olympiska parken begav vi oss mot ett tibetanskt tempel som låg på vägen tillbaka till hotellet. Templet hittade vi tyvärr inte, men däremot fann vi oss plötsligt på en pittoresk, urtypiskt kinesisk gata. Där hittade vi en teaffär som vi smet in i och upplevde något som jag - tror - var kinesisk teceremoni. Vi letade även upp en hotpot-restaurang där man får en gryta i vilken man själv får koka sina ingredienser. Ingen höjdare, om man frågar mig - jag kokade mina grönsaker tillsammans med pojkarnas kött och dessutom var det jättedyrt. Nej, det gör jag inte igen om jag kan undvika det. Jag ångrar däremot inte att vi besökte gatan, den var helt fantastisk och den skulle jag rekommendera vem som helst!
Idag var vädret strålande igen och att jag fortfarande inte köpt några solglasögon börjar det bli ett brännande (get it?) problem. I vilket fall begav vi oss iväg på ett nytt försök att komma in i förbjudna staden. Kön var betydligt kortare och vi fick våra biljetter på bara några minuter. Förbjudna staden var stor och vi hann inte med allt, men nu har vi sett så pass mycket kinesisk arkitektur i Beijing-regionen att vi börjar tröttna. Man kan inte sluta förundras över hur stort allt är -förbjudna staden är verkligen en stad -, men de färg- och snickarglada detaljerna ser alltid likadana ut och dem har vi sett oss trötta på. Vi begav oss sedan även upp på en kulle som överblickade hela Beijing och det var verkligen en fantastisk utsikt.
Efter det blev det mat (dumplings), och det var verkligen gott. Dumplings är ett slags degknyte med någonting inuti. Pojkarna valde biff respektive fläsk och jag fick med tofu och spenat. Sedan tog vi en promenad för att hitta några butiker, men på vägen hittade vi sidenmarknaden (som Gunnar tidigare besökt men som då var stängt). Vi gick in och förundrades över hylla efter hylla efter hylla fyllda med (falska) märkeskläder. Peter frågade efter priset på en märkesjacka och fick svaret: "4500 kr". "För dyrt", sa Peter och skakade på huvudet. "Special price, just for you, 1500 kr", sa expediten då. Peter skakade på huvudet. "600?" tyckte expediten. Då började Peter gå där ifrån och hörde bakom sig: "2 jackets for 400 kr!" Helt galet.
Dagen avrundades med en kopp Green tea latte på Starbucks och en lugn färd tillbaka till hotellet. Nu sitter jag här igen, dricker vatten och provar allt konstigt godis och kakor jag köpt på mig. Nästa gång ska jag ta en bild på alla hyllmeter efter hyllkilometer med godis man möts av så fort man går in i en affär - kineserna tycker om sötsaker! Men nu, bilder:
En rättelse från förra inlägget - tunnelbanan kostar inte 4kr/tur utan 2. Dessutom var det inga problem att skaffa kortet; problemen visade sig komma när vi skulle fylla på det. Som tur är kommer en vän till oss från Uppsala, en kinesisk utbytesstudent, på besök till Beijing imorgon och hon kan förhoppningsvis visa oss hur vi ska göra. Då ska vi även införskaffa ett elektroniskt lexikon, en kinesisk mobiltelefon och ett kinesiskt simkort.
Härom dagen var vår första riktigt kalla, ruggiga kinesiska vinterdag. En sådan där dag där en tjocktröja och en vinterjacka inte räcker och man önskar att man hade en två meter längre halsduk. En sådan där dag där solen inte alls tittar fram genom smoggen, och det enda man vill ha är en stor kopp varmt te. Den dagen besökte vi den olympiska stadion. Den där som jag, likgiltig inför allt som kan kallas sport, inte var speciellt intresserad, och således inte heller imponerad, av. 50 kronor kostade det att komma in i den, och det mest imponerande på insidan var hur brant det var. Ja, ja, 50 kronor är väl vad ett gymbesök kan kosta, och ett gymbesök är vad jag skulle vilja kalla klättringen till arenans högsta punkt. När vi var på väg ut från arenan insåg vi hur mycket häftigare den hade varit att se i mörker, så det blir nog ett återbesök till olympiska parken, men nästa gång behåller jag mina 50 kronor för mig själv och nöjer mig med exteriören.
Efter olympiska parken begav vi oss mot ett tibetanskt tempel som låg på vägen tillbaka till hotellet. Templet hittade vi tyvärr inte, men däremot fann vi oss plötsligt på en pittoresk, urtypiskt kinesisk gata. Där hittade vi en teaffär som vi smet in i och upplevde något som jag - tror - var kinesisk teceremoni. Vi letade även upp en hotpot-restaurang där man får en gryta i vilken man själv får koka sina ingredienser. Ingen höjdare, om man frågar mig - jag kokade mina grönsaker tillsammans med pojkarnas kött och dessutom var det jättedyrt. Nej, det gör jag inte igen om jag kan undvika det. Jag ångrar däremot inte att vi besökte gatan, den var helt fantastisk och den skulle jag rekommendera vem som helst!
Idag var vädret strålande igen och att jag fortfarande inte köpt några solglasögon börjar det bli ett brännande (get it?) problem. I vilket fall begav vi oss iväg på ett nytt försök att komma in i förbjudna staden. Kön var betydligt kortare och vi fick våra biljetter på bara några minuter. Förbjudna staden var stor och vi hann inte med allt, men nu har vi sett så pass mycket kinesisk arkitektur i Beijing-regionen att vi börjar tröttna. Man kan inte sluta förundras över hur stort allt är -förbjudna staden är verkligen en stad -, men de färg- och snickarglada detaljerna ser alltid likadana ut och dem har vi sett oss trötta på. Vi begav oss sedan även upp på en kulle som överblickade hela Beijing och det var verkligen en fantastisk utsikt.
Efter det blev det mat (dumplings), och det var verkligen gott. Dumplings är ett slags degknyte med någonting inuti. Pojkarna valde biff respektive fläsk och jag fick med tofu och spenat. Sedan tog vi en promenad för att hitta några butiker, men på vägen hittade vi sidenmarknaden (som Gunnar tidigare besökt men som då var stängt). Vi gick in och förundrades över hylla efter hylla efter hylla fyllda med (falska) märkeskläder. Peter frågade efter priset på en märkesjacka och fick svaret: "4500 kr". "För dyrt", sa Peter och skakade på huvudet. "Special price, just for you, 1500 kr", sa expediten då. Peter skakade på huvudet. "600?" tyckte expediten. Då började Peter gå där ifrån och hörde bakom sig: "2 jackets for 400 kr!" Helt galet.
Dagen avrundades med en kopp Green tea latte på Starbucks och en lugn färd tillbaka till hotellet. Nu sitter jag här igen, dricker vatten och provar allt konstigt godis och kakor jag köpt på mig. Nästa gång ska jag ta en bild på alla hyllmeter efter hyllkilometer med godis man möts av så fort man går in i en affär - kineserna tycker om sötsaker! Men nu, bilder:
Inlägg nr. 3 - Sommarpalatset
Hej, hej folket! Nu är jag tillbaka i mitt hotellrum efter en lång dag i sommarpalatset i norra Beijing. Ikväll och imorgon förmiddag har vi bestämt oss för att ta det lite lugnt så nu sitter jag här och väljer mellan sömn och att skriva ett inlägg. Klockan är fortfarande inte speciellt mycket så jag ska nog vara vaken en stund till.
Dagen började med en promenad till tunnelbanan för att köpa tunnelbanekort. Det kostar fyra kronor att åka en gång här - två kronor när du går in genom spärrarna och två kronor när du går ut. Tunnelbanan var rätt tom nu under högtiderna, men jag fasar för hur fullt det kommer bli när alla kommit tillbaka till stan. Resan ut till sommarpalatset var problemfri sånär som att vi klev av vid en station som vi trodde skulle leda till dit, men som tyvärr var lite för långt borta. Vi klev på tunnelbanan igen och hade slösat fyra spänn. Stackars oss.
Efter sommarpalatset begav vi oss tillbaka till stan för att leta efter mat. Vi hade tidigare sett en koreansk restaurang som vi satte kurs mot och där åt jag god koreansk sushi (eftersom det var det enda vegetariska jag hittade först. När jag bläddrade igenom menyn innan vi skulle gå hittade jag några andra, så dem ska jag nog prova nästa gång). Efter det gick vi tillbaka till hotellet och här sitter jag nu.
Ikväll ska jag och Gunnar gå och äta (eller så går jag och äter i hotellrestaurangen om Gunnar inte hinner tillbaka innan min hunger tar överhanden) och sedan blir det bara vila.
Men mer om dagens huvudattraktion: sommarpalatset. Hitills har vi haft fruktansvärd tur med vädret: strålande sol, blå himmel och plusgrader i luften. Idag fick jag plocka fram solkrämen och imorgon ska vi till sidenmarknaden för att köpa solglasögon. Det varma vädret till trots hade hundratals människor begett sig ut på isen vid sommarpalatset och de åkte runt sittandes i någon slags släde som de styrde med stavar. Men nog talat, för jag har en hel bomb med bilder att visa och ska bara nämna först att, mamma, du undrade var alla kineser är någonstans? Jag hoppas att den här bildbomben kommer besvara på din fråga. (De flesta är ur stan eftersom den här veckan är en högtid och alla är lediga från jobbet. Besöker man däremot en turistattraktion finns de överallt!)
Dagen började med en promenad till tunnelbanan för att köpa tunnelbanekort. Det kostar fyra kronor att åka en gång här - två kronor när du går in genom spärrarna och två kronor när du går ut. Tunnelbanan var rätt tom nu under högtiderna, men jag fasar för hur fullt det kommer bli när alla kommit tillbaka till stan. Resan ut till sommarpalatset var problemfri sånär som att vi klev av vid en station som vi trodde skulle leda till dit, men som tyvärr var lite för långt borta. Vi klev på tunnelbanan igen och hade slösat fyra spänn. Stackars oss.
Efter sommarpalatset begav vi oss tillbaka till stan för att leta efter mat. Vi hade tidigare sett en koreansk restaurang som vi satte kurs mot och där åt jag god koreansk sushi (eftersom det var det enda vegetariska jag hittade först. När jag bläddrade igenom menyn innan vi skulle gå hittade jag några andra, så dem ska jag nog prova nästa gång). Efter det gick vi tillbaka till hotellet och här sitter jag nu.
Ikväll ska jag och Gunnar gå och äta (eller så går jag och äter i hotellrestaurangen om Gunnar inte hinner tillbaka innan min hunger tar överhanden) och sedan blir det bara vila.
Men mer om dagens huvudattraktion: sommarpalatset. Hitills har vi haft fruktansvärd tur med vädret: strålande sol, blå himmel och plusgrader i luften. Idag fick jag plocka fram solkrämen och imorgon ska vi till sidenmarknaden för att köpa solglasögon. Det varma vädret till trots hade hundratals människor begett sig ut på isen vid sommarpalatset och de åkte runt sittandes i någon slags släde som de styrde med stavar. Men nog talat, för jag har en hel bomb med bilder att visa och ska bara nämna först att, mamma, du undrade var alla kineser är någonstans? Jag hoppas att den här bildbomben kommer besvara på din fråga. (De flesta är ur stan eftersom den här veckan är en högtid och alla är lediga från jobbet. Besöker man däremot en turistattraktion finns de överallt!)
Inlägg nr. 2 - Bara på låtsas
Andra dagen i Beijing - "känns lite som hemma, fast med tecken".
Flygresan (med Turkish Airlines) gick bra. Med många roliga turkiska ord att spana på (vi gillade speciellt ordet Turkcell, vilket var det första som mötte oss när vi anlände i Istanbul), samt mängder av filmer att välja på gick resan smärtfritt.
Första bekantskapen med för oss okänd kultur var en toalett i form av ett hål i golvet och en "släng ej papper i toaletten"-skylt. Beijings flygplats var imponerande och efter en passkontroll blev vi slussade till bagagehämtningen med ett tåg(!).
Vi kom fram till hotellet vid ungefär fem på eftermiddagen. Vi tog några timmar att fräsha upp oss och tvätta av oss resdammet och tog sedan en promenad för att spana in omgivningen. Vårt hotell ligger i något som kallas hutonger (vilket egentligen bara är ett annat ord för 'gränder'), som är smala och lite slummiga. Vi såg där några väldigt enkla bostäder som såg lite ut som en kiosk, men istället för mängder med godis kunde man bakom glasrutan se ett bord och några stolar.
Vi bor rätt nära Beijings östra tågstation och efter att ha sett den imponerande fasaden försökte vi ta oss in, men tyvärr hade de en säkerhetskontroll som vi inte kände för att ta oss igenom, eftersom vi var trötta och inte visste om vi skulle behöva visa biljetter eller liknande. Efter att ha ätit middag på hotellet (för 16 kr) undersökte jag internet (som är gratis på hotellet, YAY!) och upptäckte att skype, gmail, hotmail och många andra sidor som jag trodde skulle vara blockerade faktiskt fungerade. Facebook, twitter och youtube var tyvärr rätt döda, men det ska jag nog kunna råda bot på.
Det var lite svårt att somna på grund av alla fyrverkerier som smällde hela natten. Jag skämtar inte när jag säger att det låter som pistolskott - några säkerhetsregletioner finns det minsann inte. När vi tidigare på dagen gick igenom hutongerna ekade ljudet mellan gränderna och gissa om vi hoppade till när någon plötsligt smällde av en smällare inomhus. Plåtväggarna vibrerade och när rök kom ut genom springorna gick vi snabbt tillbaka till hotellet.
Idag har vi besökt himmelska fridens torg, den förbjudna staden och Wangfujing - den populäraste shoppinggatan.
Den förbjudna staden var ett måste att se, men i ärlighetens namn så tyckte jag inte att det var någon större skillnad från att se den på bild. Om man betalar för att gå in i slottet så kommer man nog få se många häftiga saker, men kön var enorm (idag börjar nämligen en av Kinas största festivaler så det var massvis av folk på turistställena, men ganska lugnt överallt annars) så vi betalade istället tre kronor och gick in i en enorm park som låg i anslutning till slottet. Massvis med fina byggnader och fint utsirade lusthus. Bilder kommer nedanför. (och slottet ska vi till någon annan gång)
Efter det gick vi över till himmelska fridens torg (som man var tvungen att passera en säkerhetskontroll för att komma in på). Där blev vi överrumplade av kineser som ville ta bilder med oss ljushyade västerlänningar och efter att rätt snabbt ha sett nog av pampiga (men lite tråkiga) partibyggnader gick vi vidare till Beijings shoppinggata nr. 1. Där åt vi och letade efter lexikon. Vi hittade vårt skollexikon som jag i Uppsala betalade 650 spänn för. Här kostade det 134. Bittert. Vi hann även gå vilse i en shoppinggalleria, stöta på en Pippa Långstrump-affish, samt ett besök på Starbucks.
Vi hittade en fantastisk gata med matstånd där de sålde saker på spett. Massor av saker. Tofu och majs var väl de vanligaste, men det fanns även hela grillade fåglar, slemmiga bläckfiskar, ormar och skorpioner. Jag har en video av hur raddan med stånd ser ut, som jag hoppas kunna få upp på här på bloggen så småningom.
Allt som allt känns allting väldigt bra men jag har faktiskt inte riktigt fått en känsla av att vi är i Kina än - det är som att det är bara på låtsas. På det hela taget känns Beijing väldigt mycket som Sverige, fast med lite fler kineser än man är van vid. Mitt intryck har säkert mycket att göra med att jag kan en del om Kinas kultur sedan tidigare men detta till trots är allting ändå väldigt spännande.
Imorgon har vi tänkt oss ett besök till sommarpalatset och silkesmarknaden. För att göra det måste vi införskaffa ett tunnelbanekort och det lär bli lite av ett äventyr. Men för att höra om det äventyret får ni tune in next time!
Stor kram till alla där hemma och hoppas ni har lika fint väder som vi!
Turkcell! Turkiskt telefoni. (Med poserande svenskar i förgrunden)
Beijings spejsade östra tågstation.
En skyline som jag tyckte om.
Nyårspyntning. Lägg märke till haren på trappan. (Det blir harens år nu)
Jag och mina reskompisar (några av dem iaf).
Tagen utanför hutongerna. Vände man sig 180 grader kunde man ta den här bilden:
En fin park vi gick igenom.
Partibyggnader är lätta att känna igen: de håller inte igen med flaggorna.
Ordförande Mao och jag.
Ingången till palatset (förbjudna staden).
Lite bilder från palatsparken (som vi betalade hela tre kronor för att se):
Pippi Långstrump - pjäsen
Från marknadsstånden:
Flygresan (med Turkish Airlines) gick bra. Med många roliga turkiska ord att spana på (vi gillade speciellt ordet Turkcell, vilket var det första som mötte oss när vi anlände i Istanbul), samt mängder av filmer att välja på gick resan smärtfritt.
Första bekantskapen med för oss okänd kultur var en toalett i form av ett hål i golvet och en "släng ej papper i toaletten"-skylt. Beijings flygplats var imponerande och efter en passkontroll blev vi slussade till bagagehämtningen med ett tåg(!).
Vi kom fram till hotellet vid ungefär fem på eftermiddagen. Vi tog några timmar att fräsha upp oss och tvätta av oss resdammet och tog sedan en promenad för att spana in omgivningen. Vårt hotell ligger i något som kallas hutonger (vilket egentligen bara är ett annat ord för 'gränder'), som är smala och lite slummiga. Vi såg där några väldigt enkla bostäder som såg lite ut som en kiosk, men istället för mängder med godis kunde man bakom glasrutan se ett bord och några stolar.
Vi bor rätt nära Beijings östra tågstation och efter att ha sett den imponerande fasaden försökte vi ta oss in, men tyvärr hade de en säkerhetskontroll som vi inte kände för att ta oss igenom, eftersom vi var trötta och inte visste om vi skulle behöva visa biljetter eller liknande. Efter att ha ätit middag på hotellet (för 16 kr) undersökte jag internet (som är gratis på hotellet, YAY!) och upptäckte att skype, gmail, hotmail och många andra sidor som jag trodde skulle vara blockerade faktiskt fungerade. Facebook, twitter och youtube var tyvärr rätt döda, men det ska jag nog kunna råda bot på.
Det var lite svårt att somna på grund av alla fyrverkerier som smällde hela natten. Jag skämtar inte när jag säger att det låter som pistolskott - några säkerhetsregletioner finns det minsann inte. När vi tidigare på dagen gick igenom hutongerna ekade ljudet mellan gränderna och gissa om vi hoppade till när någon plötsligt smällde av en smällare inomhus. Plåtväggarna vibrerade och när rök kom ut genom springorna gick vi snabbt tillbaka till hotellet.
Idag har vi besökt himmelska fridens torg, den förbjudna staden och Wangfujing - den populäraste shoppinggatan.
Den förbjudna staden var ett måste att se, men i ärlighetens namn så tyckte jag inte att det var någon större skillnad från att se den på bild. Om man betalar för att gå in i slottet så kommer man nog få se många häftiga saker, men kön var enorm (idag börjar nämligen en av Kinas största festivaler så det var massvis av folk på turistställena, men ganska lugnt överallt annars) så vi betalade istället tre kronor och gick in i en enorm park som låg i anslutning till slottet. Massvis med fina byggnader och fint utsirade lusthus. Bilder kommer nedanför. (och slottet ska vi till någon annan gång)
Efter det gick vi över till himmelska fridens torg (som man var tvungen att passera en säkerhetskontroll för att komma in på). Där blev vi överrumplade av kineser som ville ta bilder med oss ljushyade västerlänningar och efter att rätt snabbt ha sett nog av pampiga (men lite tråkiga) partibyggnader gick vi vidare till Beijings shoppinggata nr. 1. Där åt vi och letade efter lexikon. Vi hittade vårt skollexikon som jag i Uppsala betalade 650 spänn för. Här kostade det 134. Bittert. Vi hann även gå vilse i en shoppinggalleria, stöta på en Pippa Långstrump-affish, samt ett besök på Starbucks.
Vi hittade en fantastisk gata med matstånd där de sålde saker på spett. Massor av saker. Tofu och majs var väl de vanligaste, men det fanns även hela grillade fåglar, slemmiga bläckfiskar, ormar och skorpioner. Jag har en video av hur raddan med stånd ser ut, som jag hoppas kunna få upp på här på bloggen så småningom.
Allt som allt känns allting väldigt bra men jag har faktiskt inte riktigt fått en känsla av att vi är i Kina än - det är som att det är bara på låtsas. På det hela taget känns Beijing väldigt mycket som Sverige, fast med lite fler kineser än man är van vid. Mitt intryck har säkert mycket att göra med att jag kan en del om Kinas kultur sedan tidigare men detta till trots är allting ändå väldigt spännande.
Imorgon har vi tänkt oss ett besök till sommarpalatset och silkesmarknaden. För att göra det måste vi införskaffa ett tunnelbanekort och det lär bli lite av ett äventyr. Men för att höra om det äventyret får ni tune in next time!
Stor kram till alla där hemma och hoppas ni har lika fint väder som vi!
Turkcell! Turkiskt telefoni. (Med poserande svenskar i förgrunden)
Beijings spejsade östra tågstation.
En skyline som jag tyckte om.
Nyårspyntning. Lägg märke till haren på trappan. (Det blir harens år nu)
Jag och mina reskompisar (några av dem iaf).
Tagen utanför hutongerna. Vände man sig 180 grader kunde man ta den här bilden:
En fin park vi gick igenom.
Partibyggnader är lätta att känna igen: de håller inte igen med flaggorna.
Ordförande Mao och jag.
Ingången till palatset (förbjudna staden).
Lite bilder från palatsparken (som vi betalade hela tre kronor för att se):
Pippi Långstrump - pjäsen
Från marknadsstånden:
Inlägg nr. 1 - Introduktion
Hej och välkommen! Om du har hittat hit så känner vi förmodligen varann. Men kanske inte, ändå, så här följer en introduktion, om mig, om min resa och lite till.
Jag heter Ica, jag läser mitt tredje år på universitet, språk, med inriktning kinesiska. Jag studerar det här halvåret på en skola som heter Kinas Kommunikationsuniversitet, som ligger i Beijing. Mina icke-skoltimmar inhabiteras av böcker, tv-serier, filmer, skrivande, diverse mindre projekt och här och där även lite fest.
Vad kommer den här bloggen då handla om? Tja, den som kan säga det... En kvalificerad gissning skulle nog vara min vardag med resor, studier och kulturkrockar i Kina. Förhoppningsvis kommer den även innehålla några videobloggar, tankar om utbytesliv och (i egenhet av att jag är vegetarian) mina försök i att hitta bra kinesisk mat.
Min resa börjar den 1:a februari. Då kommer jag sitta på ett plan till Beijing och om du tycker det låter lika spännanade som jag gör, häng då på!
Jag heter Ica, jag läser mitt tredje år på universitet, språk, med inriktning kinesiska. Jag studerar det här halvåret på en skola som heter Kinas Kommunikationsuniversitet, som ligger i Beijing. Mina icke-skoltimmar inhabiteras av böcker, tv-serier, filmer, skrivande, diverse mindre projekt och här och där även lite fest.
Vad kommer den här bloggen då handla om? Tja, den som kan säga det... En kvalificerad gissning skulle nog vara min vardag med resor, studier och kulturkrockar i Kina. Förhoppningsvis kommer den även innehålla några videobloggar, tankar om utbytesliv och (i egenhet av att jag är vegetarian) mina försök i att hitta bra kinesisk mat.
Min resa börjar den 1:a februari. Då kommer jag sitta på ett plan till Beijing och om du tycker det låter lika spännanade som jag gör, häng då på!
