vlogistica

För några veckor sedan var jag och mina reskamrater på en färd. Marco Polo hade nog inte så mycket att göra med vår färd egentligen, men enligt dokumentation besökte han under sina resor i Kina Suzhou – en stad som han kallade för en av världens vackraste. Som jag sagt innan är vintern fel årstid för att bedöma Kinas skönhet, men när vi första morgonen vandrade längs med Suzhous gator fick var och en av mina reskamrater ett bett i näsan av besvikelse. Vi hade färdats tio timmar och bra många fler kilometer söderut till en plats som såg ut som ett mindre Beijing. Vad värre var, med ohyggligare traffik och en för oss nästintill oförståelig dialekt, som försvårade resor och kommunikation, hade vi inte lätt att se skönheten i Suzhou.

Vi bestämde oss för att gå på jakt efter Suzhous skönhet. Mitt under vårt letande efter Suzhous berömda kanaler (Suzhou kallas ofta för “Kinas Venedig”) fick vi ett sms från vår kinesiska vän. “Glad röd lyktfestival på er!” skrev hon, men vi reflekterade inte särskilt mycket över det. Inte förrän senare på kvällen, på vägen tillbaka till hotellet (efter att ha hittat, sett och suckat över Suzhous intetsägande kanaler), förstod vi vad hon menat när vi såg en röd lykta stiga mot den skymmande himlen. Minuter efter det var himlen full av röda ljuslyktor som svävade på vinden över kanalerna. De lyfte högre och högre och försvann till slut i horisonten bakom smogen. Vi gick genast ner till kanalerna för att se om vi skulle kunna få möjlighet att tända lyktor själva. Där hittade vi mängder av människor som gärna hjälpte utlänningar med lyktorna, samt en vacker kvällsmarknadsgata som genomborrade ett äldre område fullt av typisk kinesisk arkitektur. När vi gick fram längs med Suzhous marknadsgränder och såg lyktorna flyta förbi över himlen försvann alla onda tankar som byggts upp över dagen. Vi enades alla om att Suzhou (med sina kanaler och pittoreska marknadsstånd) var precis rätt ställe att vara på under lyktfestivalen.

Dagen efter begav vi oss mot Suzhous andra turistmål: nämligen trädgårdar. Arkiteturstudenter i hela Kina åker till Suzhou för att titta på de fantastiska trädgårdarna. Vi hade bara tid för en så vi valde ut den största och jag måste medge att det var fint. Som mitt genomgående tema lyder: det hade varit finare på våren och sommaren, men stället hade sin charm och arkitekturen här skiljde sig även lite från den vi sett I Beijing. Efter det besökte vi en Pagon (ett högt torn i traditionell kinesisk stil) men mer än så hann vi inte på den korta tiden vi hade. Morgonen därefter bar det nämligen iväg mot Shanghai.

Shanghais mest kända gata är the Bund, ett promenadstråk längs med floden som genomborrar Shanghais hjärta. På andra sidan av the Bund ligger gamla västerländska kolonialhus. Där gick vi en liten stund och förundrades över Shanghais skyskrapor, som vi skådade på andra sidan floden, samt över hur många utlänningar vi såg. Shanghai är känt för shopping samt neon och båda varorna såg jag mycket av. Första kvällen strosade vi längs the Bund och tittade på Pudongs blinkande neonljus, vilket var en häftig upplevelse. På morgonen efter hade pojkarna fått sig en släng av matförgiftning så jag tog en taxi in till stan och strosade runt själv i några timmar. Sista natten åkte vi upp i det stora klottornet på andra sidan floden. Jag kan inte minnas hur många meter upp det var, men det var säkerligen så högt upp som jag någonsin varit i mitt liv.

Den finaste kanalen vi hittade i Suzhou:

Tyvärr var det fruktansvärt svårt att fotografera lyktorna. Jag har några videor också som jag ska försöka få upp.

Årets första vårtecken. För ungefär tre veckor sedan.